vendredi 21 août 2020

La révolution intelligente



Comme je l'ai toujours dit, on ne peut pas gagner toutes les batailles de la vie. À chaque fois que j'y pense, je me réfère à la fameuse citation de Nelson Mandela: "Je ne perds jamais, soit je gagne soit j'apprends".

Il y a plusieurs façons de combattre pour avoir ce qu'on veut. Chacune dépend du moment où le changement se revèle important. 

Si au temps de Dessalines (1803), il fallait tuer les français et incendier leurs biens pour libérer Haïti de l'esclavage, Gandhi qui naîtra environ 63 ans après sa mort, soit en 1969, se servira d'une autre arme pour libérer Inde des mains anglaises, le 15 août 1947: la non-violence.

Avec la nouvelle technologie, certaines luttes deviennent plus faciles à gagner ou à faire perdre. Si avant 2010, il fallait trouver un cybercafé pour effectuer un appel international depuis Haïti, WhatsApp, créé en 2009, a changé la donne avec l'option d'appel, sans forcer les cybercafés à fermer leurs portes. Avec le téléphone intelligent, beaucoup d'accessoires deviennent virtuels: la montre, le flash, la calculatrice, le calendrier, le livre dur, l'album de photo, le carnet de notes, le radio, la télé...

Perso, je ne crois pas que le changement que rêvent tous les africains et les haïtiens, en particulier, soit impossible. Ce sont leurs méthodes qui sont surannées. La lutte est importante, il faut finir avec la corruption, l'insécurité et toutes les formes d'injustice sociale. C'est l'objectif, mais les stratégies ne sont pas appropriées à notre époque. Nos actes ne font que prolonger les crises et il faudra autant d'efforts pour, d'abord, faire comprendre la nécessité d'une autre forme de guerre, ensuite, déclencher un processus requérant le temps qu'il faut.

Au demeurant, c'est ce que j'appelle "la révolution intelligente" qui se cache dans cette phrase: "La meilleure façon de lutter contre  l'ancien est de créer le nouveau". Donc, si les choses anciennes demeurent, c'est que les morts sont plus utiles que les vivants, car ils ont créé des choses qui durent malgré leur désuétude.

Les leaders de 2050 sauront si ceux de 2020 ont été intelligents ou pas.

Jérôme Dorsonne Emerson
21 août 2020

samedi 15 août 2020

5 VERITE tout moun ki pa kretyen dwe konnen



Pou tout moun k ap kritike kretyen ak pastè yo, mesaj sa a se pou ou

Mwen pa gen lide pou demanti tout sa k ap di sou kretyen ak pastè yo nan legliz oswa nenpòt kote nan monn lan. M pa avoka yo ni fàn yo.

M pa vin ni defann yo ni ankouraje yo. Si w se youn, ramase pwen w epi repanti.
Okontrè, si yo menm ka li mesaj sa a, li t ap pi bon. Toutfwa, se pou tout moun ki gen pwoblèm ak aksyon kèk kretyen

1. Lòm pa Bondye

Ou konnen sa deja men anpil fwa, ou pale e aji tankou w te bliye l. Si lòm pa Bondye, ou pa ka tann pou lòm viv tankou Bondye byenke Bib la mande l imite Bondye. Depi Adan rive nan tout apòt yo, pa t janm gen yon moun tankou Jezi ki te viv san peche.

Pa rejte Kris akoz peche lòm!

2. Konvèti pa obligatwa

Si tout bon ou kwè pa gen okenn lavi aprè lanmò, se pa yon nouvèl. Se dwa w. Kont yon moun ki kwè l, se pa respekte dwa l. Kidonk, li pa obligatwa pou w vin kretyen.

Evite pèdi tan nan reyaji kont moun ki pa respekte dwa sa a.

3. Eskiz ou yo p ap valab

Ou ka gen yon milyon rezon ki fè w pa konvèti. M pa bezwen site yo: ou wè yo, tande yo e w gen prèv, petèt ak tèks, imaj, odyo ak videyo. Domaj, pa gen okenn tribinal pou w ta rele kretyen sa yo nan jijman, paske Tribinal Kris la ap jije ni ou ni tout fo kretyen. Nan jou jijman an, pa gen anyen w ap ka di pou w jistifye pa t konvèti w. Dayè, ou konnen byen Bondye wè e konnen tout bagay. Kidonk, se t ap yon tan pèdi.

Aksepte Kris pou peche w yo. Pa refize l pou peche lòt moun.

4. Montre w entèlijan

Ou pa inyoran si w ka konprann lè yon moun pa vrè kretyen. Si w pa t gen  konesans, yo t ap fè w fè egare nèt, pa vre? Ou konn li e w etidye. Men ant ou menm ki konn sa ki fo ak sa ki vrè a ki pa fè sa ki vre a ak moun ou jije ki pa diy lan, kilès ki pi entèlijan? Reli tit paragraf sa a lè w fin reponn.

5. Jijman Bondye a pa nan patipri

M ta renmen w pa bay tèt ou pwoblèm pou peche w wè kretyen ak pastè ap fè sou latè zanmi m paske se pa jij ou konnen yo ki pral jije, tande? Se Kris menm ki pral fè sa. E ou konnen byen, jijman li pa nan patipri. Ou ka denonse wi, se byen men w ka sezi wè moun w ap denonse a sove epi w pa sove. 

Sa w wè?

Depi w byen reflechi ak 5 mesaj sa yo, w ap reyalize se yon ti jwèt tou piti k ap jwe nan lespri w ki fè w poko vin kretyen.

Konsèy mwen pou ou

Aksepte KRIS avan LANMÒ pase pran w 
zanmi m.


Jérôme Dorsonne Emerson 

5 mwayen ou ka konnen si sa w tande se verite.

Gen 5 mwayen ou ka konnen si sa w tande se verite.

1. Nan mennen ankèt

Lè w tande yo di, yo fè, pa kouri kwè. Gen anpil teori ak eslogan deyò a pou fè w pran Zannanna pou Sizàn. Moun ki gen tèt li byen plase sou zepòl li pa  kwè fasil.

2. Nan angaje dyalòg

Si rimè a se sou yon moun ou konnen li fèt, pa kouri reyaji. Fè rezèv epi al pale ak li pou w konnen. W ap konnen si se manti ou verite.

3. Lè gen echèk

Gen plan yo fè kont ou, se sèlman lè li echwe w ap konnen. Ou dwe ret pozitif e gen lafwa nan ka sa a.

4. Lè gen siksè

Tout moun pa kwè w ka reyisi nan sa w ap fè a. Men si w pèsevere, siksè w gen pou pale pou ou pandan w ap dòmi e pran plezi w.

5. Nan tripotay

Gen moun ki konn tout sa k ap pase e ki la pou fè tout sa l konnen pase. Si w pa respekte 2 premye mwayen yo (ankèt ak dyalòg), yo gen pou fè w pran Jezi pou Satan e leve w kont vrè zanmi w.

An palan, dosye w te tande a, nan ki mwayen w te konfime l?

Jérôme Dorsonne Emerson 

CINQ FAÇONS DE RÉAGIR FACE À UNE OFFENSE



Une offense est une injure de fait, de parole ou d'écrit. Bien que la Bible nous demande de pardonner nos offenseurs, certaines offenses sont malgré tout irréparables. Que faire alors quand quelqu'un vous offense?

Parmi toutes les réactions possibles, méditons sur 5.

1. Ignorer

Vous n'êtes pas obligé de faire du souci pour tout ce qu'on vous a fait de mal. Ignorer une injure peut vous apporter plus de paix que de la considérer. Toutefois, vous devez en être capable. Sinon, pardonnez.

2. Pardonner

La condition parfaite pour pardonner est la quête de la paix. Peu importe l'ampleur de l'invective, le pardon reste et demeure un remède efficace contre le mal. Toutefois, comme aimer, il faut apprendre à pardonner.

3. Se venger

Voir l'offenseur puni est le premier désir de tout offensé, surtout quand celui-là a prémédité son injure. Vous pouvez venger votre honneur, mais le pardon serait plus précieux.

4. Tirer la leçon

Publius Syrus, poète latin (85-43 av. J-C), a écrit: “Le lendemain s’instruit aux leçons de la veille.” Alors, ne laissez aucune philipique vous fait regretter les leçons qu'il faut tirer des offenses.

5. Agir différemment

Il est plus facile de juger les actions d'autrui que les nôtres. Ce défaut entraine souvent le pire. La meilleure façon de montrer que nous sommes intelligents est d'agir intelligemment. Le contraire n'est que discours. Donc, faites toujours ce qui est louable pour éviter de subir les jugements portés aux autres.

Je vous souhaite une merveilleuse journée!!!😊

Jérôme Dorsonne Emerson 

mercredi 12 août 2020

3 kalite endispansab yon lidè dwe kiltive


Kalite se tout sa ki ka fè moun ap ba w felisitasyon. Egzanp, pasyans ak renmen moun, se de (2) kalite. Epi tou se kalite ki fè nou ka diferansye bon ak move moun yo. Se diferan kalite yo k ap pèmèt nou chwazi bon moun ki pou dirije nou.

Yon lidè pa dwe menm viv e reyaji menm jan ak tout moun. Se yon moun k ap bay egzanp. Nou pral wè twa (3) kalite ki pa dwe neglije lakay yon dirijan konsa.

1. Yon lidè dwe onèt

Onètete se premye kalite pou n siveye kay yon lidè paske se onètete k ap di nou si l ap pran bon dezisyon yo. Yon moun ki onèt se yon moun, nan nenpòt sitiyasyon, menm si sa ap koute l lavi l, ki chwazi sa k ap benefik pou tout moun.  Li se yon lidè ki chwazi jistis sou inegalite e verite sou manti. Depi yon moun onèt ap pale, tout moun ap fè silans pou yo tande l. Alò, si yon lidè pa ka respekte pawòl l ap di, poukisa yon moun ta dwe respekte l?

2. Yon lidè dwe gen imilite

Gen yon sitasyon Gene Brown ki di: « Pwoblèm imilite a se paske w pa ka vante tèt ou pou w di w genyen l ». Imilite a se yon kalite tout moun ap wè nan ou. Se pa ou ki pral di w genyen l. Se youn nan pi bon kalite yon lidè dwe genyen. Sa ap pèmèt li sèvi lòt moun yo avan li sèvi tèt li.

3. Yon lidè dwe byenveyan

Yon moun ki byenveyan se yon moun ki vle byen ak bonè pou lòt moun yo. Se yon kalite endispansab pou yon lidè paske l ap vle pou moun k ap swiv li yo viv pi byen chak jou. L ap pran desizyon ki favorab ak kondisyon lavi yo.

Twa (3) kalite sa yo ap pèmèt yon lidè montre a klè kiyès li ye. L ap toujou vle fè enterè moun l ap dirije yo pase avan enterè pa l. Menmsi wout n ap pran yo konn souvan di pou nou, avèk yon lidè ki onèt, m ap kiltive imilite ak byenveyans, n ap sèten chimen an ap rive nan bout li.

Ou se lidè? Èske w kiltive twa (3) kalite sa yo?

Jefferson Ed Baptiste 

dimanche 9 août 2020

Kiyès Fernand Mayette te ye?



Nesans Fernand

Fernand Mayette te fèt nan dat 16 jiyè 1947 nan Lyankou nan yon fanmi ki gen 4 pitit: Ely, Marcelus (mouri), Fernand, Raymonde. Manman li te rele Lucilia Dieujuste (moun Lyankou, Lakou Dieujuste et Saint Come) e papa li, Abraham Mayette, moun Paskano, senkyèm seksyon Senmak. Tou de (2) paran li yo mouri.

Zanfans Fernand

Fernand te fèt Lyankou men aprè lanmò manman li Lucia Dieujuste, nan laj dezan yo konsa, papa l Abraham pran l al viv Paskano, kay grann li defen Madan Pòl. Se nan zòn sa a, Pon Bètrand, li fè tout etid primè li. Daprè sa li rakonte, li te rive nan klas Brevè, sa nou te ka rele Nevyèm ane nan tan pa nou an.

Entegrasyon Fernand nan Lame Dayiti
Nan laj 18 lane, Fernand te antre Akademi Pòtoprens pou l vin Jandam. Li pral pase anviwon twa zan nan sèvis militè Pòtoprens. Li te konn fè pòs nan Kafou Terya, nan zòn bò Lakomin. Aprè yon bon ti tan ap sèvi nan Lame, akoz difikilte li t ap rankontre, li pral kite jandam pou l tounen Senkyèm seksyon, Latibonit. Lè sa a, li te gen venteyen lane.

Retou lakay, Senkyèm ak Lyankou

Lè Fernand retounen nan zòn li Senkyèm Seksyon, li te vin pèsevere nan Legliz Katolik Monn Kamèl lakote li t ap sèvi anfannkè ak jwe akòdeyon. Men sa pa t dire lontan. Li te kite Legliz la pou al jwe gita nan bal ak yon kouzen li. Li rakonte yo te konn al jwe bal nan VIl Pòdpè, Okap ak Limonad. Fernand te konn jwe Twoubadou tou. Jan tout moun konnen sa, Fernand, depi nan lajenès li, te gen plizyè relasyon anmourez nan Paskano, san konte lòt kote li te konn al jwe.

Aprè tout pakou sa yo, finalman, li vin estab Lyankou nan lane 1975, sou prezidans Jean Claude Duvalier. Men li te konn pase Lyankou depi lè li te gen 6 zan. E se te souvan pou kont li sou cheval paske li te konn monte yo anpil. Ak gwo chemiz ak flè li, chapo lèn e gwo patalon djins li, Fernand ap kite Lyankou pou ale Senkyèm nenpòt kilè. Paske pa t ko gen machi nan zòn nan, se plis bekàn li te plis itilize avan li te gen yon gwo moto ki t ap mennen nan epòk la e se pa tout moun ki te posede yo.

Eksperyans Fernand nan politik, foutbòl ak rara  

Fernand te vin chef seksyon Lyankou, answit ASEC e CASEC. Li te poze kandida pou Majistra nan eleksyon 2010 men li pa t reyisi. Nan koze foutbòl, li te prezidan Pantè Nwa nan 1992-1993 lè ekip la te nan premye divizyon. Li te pase prezidan plizyè bann tankou Sendisyèl, Sendesten ak Mirak.  

Apèl Fernand pou l vin sèvi Oungan

Nan epòk Fernanrd te vin estab Lyankou. pa t ko gen menm 20 kay. Jodi a, swa aprè 45 lane, menm Leta pa gen kontwòl tout kay ki Lyankou. Fernand te rete nan Lakou Sebas, nan ri Dumarsais Estimé. Se nan menm ane sa a Ely, gran frè li, te kite Ayiti pou ale viv Etazini. Se nan lakou sa a, Sentwò, yon oungan t ap viv. Tout sa te patisipe nan karyè li nan vodou men li te gentan jwenn apèl li deja nan dòmi pandan li te nan sèvis jandam Pòtoprens. Li rakonte li te resevwa vizit grann li, manman papa l, ki te vin ba li yon sekrè.  

Aprè yon 3 lane konsa ap sèvi ak Sentwò, li te vin konstwi badji li nan lakou lakay li te pase tout tan li avan li mouri 16 jiyè 2020 nan laj 73 lane. Fernand te fè 45 lane eksperyans nan vodou.

Fanmi Fernand

Fernand Mayette gen 42 pitit (plis 2 pitit adoptif ki fè 44), 22 fi, 20 gason ak 13 manman, 2 gentan mouri ladan yo. An total, li gen 61 pitit pitit. Pami timoun sa yo, nou ka site (siyati Mayette):

1- Madame antoine Dorsainvil née Aliette
MAYETTE
2- Magguie
3- Madame Ilers STEPHA née Lucilia
MAYETTE
4- Clautilde
5- Madame Emilio Clermont née Sarah
MAYETTE
6- Nephtalie
7- Marie Rosela
8- Julie
9- Madame Renauld Léon née
Fernandesse MAYETTE
10- Juniola
11- Francesca
12- Valencia
13- Alberta
14- Alieuse
15- Fernandia
16- Fedline
17- Madame Junior Robin Darius née
Kadafina MAYETTE
18- Dahana
19- Diana
20- Guernide
21- Adrienne
22- Idelle
23- Smith MAYETTE
24- Elouezdert
25- Chandeler
26- Markindy
27- Fenold
28- Kadafy
29- Socratex
30- Yvenert
31- Andjelot
32- Jacky Fernando
33- Kepler
34- Jeff
35- Orthega
36- John Bush
37- Kervens
38- Fedner
39- Roodsen
40- Skiresla
41- Roselander
42- Souvenir May Flower
43- Marie Reste ULYSSE (Adopte)
Manman pitit li yo:
1. Sivela LAZARRE
2. Loumencia François
3. Emie NAPOLEON
4. Eva Janac
5. Suzanne NEREUS
6. Maxina DORCENT
7. Dorélise MICHAUD
8. Clermitha Jean SENOBLE
9. Lumose SAINT-ORESTE
10. Gracieuse Exantus
11. Marie Rose JEAN (Mouri)

Koz lanmò Fernand

Fernand te ospitalize plizyè fwa nan Lopital Saint-Nicolas, Senmak. Nan soti li Etazini madi 7 jiyè 2020, li te kòmanse ap esplike sa pou yo fè pou li lè li mouri. Tankou anpil lòt grandèt, Fernand te toujou ap pale
de lanmò li.

Nan 15 jiyè 2020, li antre Senmak al wè pitit li yo. Li te retounen byen pwòp. Se li menm ki te responsab boule bwa chak ane nan Fèt Patwonal Lyankou (Mont-Carmel). Li te fè al chache bwa pou fè seremoni an nan Kafou Legliz Katolik la, kote sa te konn fèt.
Nan dizè nan aswè konsa, pandan li te deyò a, li pèdi konesans. Yo mennen li lakay li. Aprè dezèdtan, li retounen anfòm. Li di pitit li yo ki te ak li: “Nou mèt ale lakay nou, mwen anfòm”.
Nan inè nan maten, tout moun ale aprè yo te fin bay blag. Sizè nan maten, li leve mande yo ti bannnan ak ze. Se te madanm li Sivela ki te ale nan mache. Lè li retounen sot nan mache, Fernand mande ti dlo pou lave figi l. Men se te dènye demann li. Yon kriz kadyak te lakoz li mouri.  

Fineray Fernand

Antèman Fernand ap chante lendi 10 dawou 2020 nan Viner Night Club. L ap antere lakay li, Lyankou.

Enfòmasyon: Valancia e Chandeler Mayette
Aranjman: Jérôme Dorsonne Emerson
Pou "Jeunesse et Lecture"
Dimanch 9 dawou 2020

Seul sur le chemin



Si tu te trouves seul sur un chemin, ce n'est pas parce que tout le monde t'a abandonné. Parfois, c'est toi qui as été choisi pour le tracer ou le parcourir afin que d'autres y passent pour réussir. 

Dans la vie, on ne fait pas souvent son choix, mais le choix qu'un autre a fait depuis des siècles et qui reste, pour notre époque, un idéal, une passion ou le destin. 

C'est ainsi que beaucoup d'hommes et de femmes ont fait des inventions et des innovations lorsque tout le monde pensait que ce serait impossible. Qu'aimes-tu vraiment? Haïti ou le pays de Dessalines? iPhone ou l'idée de Steve Job? Facebook ou l'entreprise de Marc Zuckerberg? 

Il y a, jusqu'à nos jours, des outils technologiques que tu utilses sans connaitre en détail les pièces et les programmes qui y sont installés. Et ce qui est drôle, mais intéressant et rentable, c'est que tu les achètes aveuglément juste parce que tu les trouves utiles. 

Être utile, voilà, peut-être, ton destin sur ce chemin que tu parcours depuis des lustres. 

Jérôme Dorsonne Emerson 
Écrivain

On n’est jamais trop jeune pour servir Dieu

  1 Samuel 2.22-26 22  Or Héli était fort vieux, et il apprit tout ce que faisaient ses fils à tout Israël, et qu’ils couchaient avec les ...